onsdag 22 oktober 2014

cystoskopi

Nu ska jag skriva lite om Cystoskopi då jag tycker att detta är jätte viktigt att det kommer upp i samhället. Jag tror att det finns många fler där ute som har en liknande situation som mig, och när jag söker på internet hittar jag INGET om det eller någon annan som skriver om sin historia.

Jag har sedan jag blev 16 år haft återkommande urinvägsinfektioner. De senaste 3 åren har varit mer påtagliga än de andra. Jag har gått till vårdcentralen månad efter månad och förra sommaren tog priset då jag gick till vårdcentralen, fick antibiotika och åt det i 5 dagar, 2 dagar senare får jag UVI igen, och får gå tillbaka till vårdcentralen efter en ny kur med antibiotika. En gång vägrade till och med läkaren tro på att jag hade UVI och sa: ja du kan väl få göra ett urinprov så får vi väl se, och självklart hade jag rätt. Tillslut gick jag till VC och sa: hej jag har UVI kan jag få göra ett urinprov och få lite antibiotika tack.
Efter många besök tog jag beslutet att be om att få äta antibiotika på heltid. De tvekade men eftersom jag bönade och bad så tyckte de väl att jag kunde få det.
Efter ett tag insåg jag att jag blev sjuk av antibiotikan och och så pass sjuk att jag nu har vägrat äta det. Jag slutade att gå till VC och jag valde att istället ligga hemma med kramp och smärtor.
Jag ville inte bli sjuk på det sättet.

Jag har pratat med många om mina problem och det är svårt för de man umgås med att inte märka att något är fel. Men ALLA jag träffar ska komma med lösningar och försöka hjälpa till.
-Ja men drick mycket tranbärsjuice. Drick 2 liter vatten per dag ska du se att det går över. Ja men jag får också UVI ibland men då äter jag massa citroner så brukar det gå över. Gör så nu.

Hur svårt ska det vara för människor att förstå att det inte hjälper mig?? Till och med varje läkare jag träffar när jag är inne på VC säger sånna råd.
-Du måste torka dig fram och bakåt. och kissa varenda g du har sex, Sitt inte kallt!
VAD är det världen inte fattar???
Tror ni inte att jag har försökt ALLT?! Det går inte över på mig.

Efter denna otroligt jobbiga sommar, Med mycket smärta, många många tårar, en vardag som inte går runt. Ska man behöva leva så?

Så eftersom ingen tycker att mina problem var allvarliga så tog jag tag i det själv genom att skicka en remiss till urologen i Göteborg. Där får jag tillbaka ett papper på att de inte kan hjälpa mig, dels för att många tjejer har UVI och dels för att han inte ansåg att jag kunde bli sjuk på det sättet av antibiotikan. Men han skulle ändå skicka min remiss till Alingsås sjukhus.

Efter några dagar får jag en lapp ifrån A.S att jag står på kö för en Cystoskopi. Efter 12 veckor får jag äntligen en tid!

Även att jag bad om att få det så var jag VÄLDIGT rädd för att gå igenom det. Att sticka in en sticka i vårt lilla lilla lilla pytte hål till urinröret gjorde att jag fick kalla kårar bara jag tänkte på det.
Hade nervous breakdown på toalettgolvet i söndags. Hela måndagen kände jag hur ont mina ögon gjorde efter flera timmars gråtande. Det kändes som att välja mellan pest (UVI) och kolera (cystoskopin).

Hittade ingen som hade gått igenom en cystoskopi på hela internet. Men fick höra av väldigt många att de avbokat sin tid för det dagen innan pga att de inte vågade.

Jag gick dit, grät mig förtvivlat igenom det hela. Och jag kan nu säga att det gjorde förbannat ont det första. Men när han väl var inne med cystoskopet och kollade så kändes det ingenting.

Och ja, han såg någonting som kan vara orsaken till mina UVI. Och det är jag jäkligt GLAD över! För annars hade den smärtan varit helt i onödan. Dock är han inte säker och jag ska på röntgen och en annan undersökning innan de kan säga vad det är. Nu ska jag äta Antibiotika konstant i 3 månader men han förstod mitt problem om att jag blev sjuk på annat sätt och försökte hitta hjälp för att jag inte skulle bli det igen. Men det återstår att se. Jag kommer bryta ihop totalt om det händer dock. Men nu hoppas jag på att få en diagnos! Så till alla andra tjejer där ute som tranbärsjuice och citronvatten inte hjälper! VÅGA göra en cystoskopi!

Inga kommentarer: