Hela bröllopshysterin handlar om att allt ska vara så perfekt och komplett. Du ska ha örhängen, halsband, fina målade naglar, perfekt smink och håret ska inte röra sig en milimeter. Jag blir ganska trött på dessa ideal som igentligen ingen ifrågasätter utan bara accepterar. Jag är ganska långt ifrån perfekt och det är svårt att göra mig till. Jag kommer göra mitt smink själv, mitt hår kommer jag säkert bli galen på. Mina naglar går av hela tiden nu så här 2 veckor innan. Och jag vet fortfarande inte vilken färg jag ska måla dem i. Men ibland stannar jag upp och känner att ingenting spelar någon roll. Dagen är ju till för att jag och R ska bli gifta och fira vår kärlek. Visst att dagen förevigas i bilder...men varför ska man se ut som en fotomodell bara för att man står brud en dag i ens liv. Detta kanske låter helt sjukt och det är det...men om man är en aktiv planerare där man läser tidningar och hänger med på det senaste inom bröllop på nätet så känner man av pressen.
Visst jag tycker om att klä mig fint och har ett smyckes skåp hemma i mitt sovrum. Men jag blir ändå galen när det kommer till färg på naglarna och att tänka ut vilka smycken jag ska ha på mig på den stora dagen. Ärligt talat bryr jag mig inte ett skit om det. Det är nog där som problemet ligger. Allt jag bryr mig om och orkar lägga energi på är hur upplägget blir, hoppas att vi inte är sjuka, att vi kan njuta utav dagen och att alla ser till att visa sin kärlek till oss... ni kommer få se en brud utan smycken, trasiga naglar, hår som flyger överallt och som man säkert ser hårpinnar sticka fram i, men en brud som har kärlek i blicken och som enbart kommer ligga på brudgummen. (Och en fin klänning haha ;))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar