Jag visste inte att man kunde känna så här med någon annan person. Så mycket kärlek jag känner. Alltid trott att den rätte är den person vars svagheter man står ut med. Och nu har jag fått bevisat att det stämmer. Han är helt perfekt, och hans svagheter är ingenting...de syns knappt. Visst har vi våra diskutioner och vi kämpar fortfarande med våra olikheter. Det är nog nått vi alltid kommer få göra. Inget förhållande är felfritt. Och kommer aldrig bli. Men jag tror vi har rätt grund att stå på- han lägger sig så fort jag blir ledsen. Haha nej jag skojar bara. Men vi har skapat våra egna metoder för just oss att kommunicera. Jag saknar honom så fort han lämnar min sida, nu har vi umgåts exakt en vecka med varandra, och jag vet att jag får se honom ikväll men jag längtar ändå som en tok. På många plan har vi väldigt lika värderingar, och åsikter. Och han finns där för mig som ingen annan gjort på många år. Det var svårt att släppa någon in igenom muren igen, men tydligen gick det, och där kommer han stanna!

Published with Blogger-droid v2.0.6